You are here

Ordlista

Terminology of European education and training policy

What is the difference between "skill gap", "skill needs" or "skill shortage"? Is "underqualification" a synonym for "undereducation" or "underskilling"? What is the meaning of "green skills"?

This multilingual glossary defines 130 key terms used in European education and training policy. It is an extended and updated version of Terminology of European education and training policy (2008) and Terminology of vocational training policy (2004). It considers new priorities of European union policy, mainly in skills and competence needs analysis.

New definitions have been developed with experts of Cedefop’s "Research and policy analysis" area.

It is our hope that this work will help communication between European education and training stakeholders, especially policy-makers.

Download the glossary in pdf format

Sources

A | B | C | D | E | F | G | H | I | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | Y
  • ackreditering av en anordnare av allmän eller yrkesinriktad utbildning

    Definition: 

    Ett kvalitetssäkringsförfarande för att ackreditera en anordnare av allmän eller yrkesinriktad utbildning, som visar att den har godkänts av de relevanta lagstiftande eller sakkunniga myndigheterna genom att ha uppfyllt vissa fastlagda standarder.

    Källa: 
    bearbetat från Canadian Information Centre for International Credentials.
  • ackreditering av ett allmänt eller yrkesinriktat utbildningsprogram

    Definition: 

    Ett kvalitetssäkringsförfarande för att ackreditera ett allmänt eller yrkesinriktat utbildningsprogram, som visar att det har godkänts av de relevanta lagstiftande eller sakkunniga myndigheterna genom att ha uppfyllt vissa fastlagda standarder.

    Källa: 
    bearbetat från Canadian Information Centre for International Credentials.
  • allmän eller yrkesinriktad utbildningsgren

    Definition: 

    En rad inbördes relaterade allmänna eller yrkesinriktade utbildningsprogram som ges av skolor, institutioner inom högre utbildning eller anordnare av yrkesutbildning, och som underlättar individers gång inom eller mellan verksamhetssektorer.

    Källa: 
    Cedefop; Europeiska kommissionen, 2006c.
  • allmän eller yrkesinriktad utbildningsväg

    Definition: 

    Summan av alla utbildningssekvenser som en individ följer för att skaffa sig kunskap, färdigheter eller kompetenser.

    Anmärkning : 

    en utbildningsväg kan omfatta formella och icke-formella utbildningssekvenser vars validering leder till certifiering.

    Källa: 
    Cedefop; Europeiska kommissionen, 2006c.
  • allmänt eller yrkesinriktat utbildningsprogram

    Definition: 

    Ett antal aktiviteter, innehåll och/eller metoder som genomförs för att uppnå målen inom allmän eller yrkesinriktad utbildning (förvärva kunskap, färdigheter och/eller kompetenser), ordnade i en logisk följd över en viss tidsperiod.

    Anmärkning : 

    med begreppet allmänt eller yrkesinriktat utbildningsprogram avses genomförandet av lärandeverksamhet, medan läroplan avser utformningen, organisationen och planeringen av denna verksamhet.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • analys av utbildningsbehov

    Definition: 

    En systematisk analys av nuvarande och framtida färdighetsbehov jämfört med de tillgängliga färdigheterna, för att genomföra en effektiv utbildningsstrategi.

    Anmärkning : 
    • analysen av utbildningsbehoven vilar på: (a) identifiering av färdighetsbehoven (b) bedömning av tillgängliga färdigheter bland arbetstagarna och (c) uppskattning av färdighetsluckor och -brister;
    • utbildningsbehoven kan analyseras på individuell, organisatorisk, sektoriell, nationell eller internationell nivå; analysen kan vara inriktad på kvantitativa eller kvalitativa aspekter (t.ex. nivå och typ av utbildning) och bör säkerställa att utbildning tillhandahålls på ett effektivt och kostnadseffektivt sätt.
    Källa: 
    Cedefop.
  • anordnare av allmän eller yrkesinriktad utbildning

    Definition: 

    En organisation eller enskild person som tillhandahåller allmänna eller yrkesinriktade utbildningstjänster.

    Anmärkning : 

    utbildningsanordnare kan vara organisationer som är särskilt inrättade för detta, eller andra, t.ex. arbetsgivare, som tillhandahåller utbildning som en del av deras företagsverksamhet. I kategorin anordnare av yrkesinriktad utbildning ingår även oberoende personer som erbjuder tjänster.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • anpassningsförmåga

    Definition: 

    En organisations eller enskild persons förmåga att anpassa sig till ny teknik, nya marknadsvillkor och nya arbetsmönster.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • anställbarhet

    Definition: 

    En kombination av faktorer med vars hjälp enskilda personer kan utvecklas så att de kan anställas, behålla sin anställning och utvecklas genom karriären.

    Anmärkning : 

    enskilda personers anställbarhet beror på:

    • personliga kännetecken (bl.a. lämpligheten av deras kunskaper och färdigheter);
    • hur dessa personliga kännetecken presenteras på arbetsmarknaden;
    • levnadsförhållanden och sociala sammanhang (dvs. incitament och möjligheter som erbjuds för att uppdatera och validera kunskaperna och färdigheterna); samt
    • det ekonomiska sammanhanget.
    Källa: 
    baserat på Scottish executive, 2007; The institute for employment studies, 2007.
  • arbetsmarknadens parter

    Definition: 

    Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar bildande de två sidorna i den sociala dialogen.

    Anmärkning : 
    • begreppet myntades först i Frankrike och Tyskland (”partenaires sociaux / Sozialpartner”) och togs senare upp i EU-kretsar,
    • i den sociala trepartsdialogen ingår även offentliga myndigheter och/eller representanter för civilsamhället, icke-statliga organisationer osv.).
    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • avhopp

    Definition: 

    Att avbryta ett allmänt eller yrkesinriktat utbildningsprogram innan det har slutförts.

    Anmärkning : 
    • detta begrepp omfattar både handlingen (att lämna utbildningen i förtid) och personerna (de som lämnar utbildningen i förtid) som inte lyckas avsluta en kurs,
    • förutom de som lämnar utbildningen i förtid kan avhoppare också vara de som avslutat allmän eller yrkesinriktad utbildning men inte klarat sina prov och tentamina.
    Källa: 
    baserat på Ohlsson, 1994.
  • bedömning av inlärningsresultat

    Definition: 

    Förfarandet att utvärdera en enskild persons kunskaper, know-how, färdigheter och/eller kompetenser mot fördefinierade kriterier (förväntat lärande, mätning av inlärningsresultat). Bedömningen följs normalt av validering och certifiering.

    Anmärkning : 

    i den engelskspråkiga litteraturen används ”assessment” vanligtvis för bedömningen av enskilda personer, medan ”evaluation” oftare används för att beskriva bedömningen av utbildningsmetoder och utbildningsanordnare.

    Källa: 
    Cedefop, 2004.
  • bransch / sektor

    Definition: 

    En grupp företag med samma huvudsakliga ekonomiska verksamhet (t.ex. kemikalier).

    eller

    En kategori av övergripande yrkesmässiga verksamheter (t.ex. marknadsföring) som är gemensamma för olika företag.

    Källa: 
    Cedefop; Europeiska kommissionen, 2006a.
  • certifiering av inlärningsresultat

    Definition: 

    Förfarandet att utfärda ett slutbetyg, examensbevis eller en titel som formellt intygar vissa inlärningsresultat (kunskap, know-how, färdigheter och/eller kompetenser) som en enskild person har uppnått efter att ha blivit bedömd och validerad av ett behörigt organ mot en fördefinierad standard.

    Anmärkning : 

    certifiering kan validera inlärningsresultat som uppnåtts i formella, icke-formella eller informella sammanhang.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • civilsamhället

    Definition: 

    En ”tredje sektor” i samhället vid sidan av staten och marknaden, omfattande institutioner, grupper och föreningar (både strukturerade och informella), som kan fungera som en medlare mellan medborgare och offentliga myndigheter.

    eller

    Summan av alla organisationsstrukturer vars medlemmar har målsättningar och ansvar av allmänt intresse och som även verkar som medlare mellan offentliga myndigheter och medborgarna.

    Källa: 
    Cedefop, 2001 i Europeiska kommissionen, 2004. Ekonomiska och sociala kommittén, 1999
  • den digitala klyftan

    Definition: 

    Klyftan inom befolkningen mellan dem som har tillgång till och kan använda informations- och kommunikationsteknik (IKT) på ett effektivt sätt, och dem som inte kan detta.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004
  • den sociala dialogen

    Definition: 

    Ett förfarande för åsiktsutbyte mellan arbetsmarknadens parter för att främja samråd, dialog och kollektivavtalsförhandlingar.

    Anmärkning : 
    • den sociala dialogen kan ske på tvåpartsbasis (med representanter för arbetstagare och arbetsgivare) eller trepartsbasis (även inkluderande offentliga myndigheter och/eller representanter för civilsamhället, icke-statliga organisationer osv.),
    • den sociala dialogen kan ske på olika nivåer (företag, sektoriell / tvärsektoriell och lokal / regional / nationell / transnationell),
    • på internationell nivå kan den sociala dialogen vara bilateral, trilateral eller multilateral, allt efter antalet involverade länder.
    Källa: 
    Cedefop, 2004.
  • digital kompetens

    Definition: 

    Förmågan att använda informations- och kommunikationsteknik (IKT).

    Anmärkning : 

    digital competence is underpinned by basic skills in ICT: use of computers to retrieve, assess, store, produce, present and exchange information, and to communicate and participate in collaborative networks via the Internet.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004
  • distansutbildning / distansundervisning

    Definition: 

    Allmän och yrkesinriktad utbildning på distans genom kommunikationsmedier: böcker, radio, TV, telefon, korrespondens, dator eller video.

    Källa: 
    baserat på ILO, 1979.
  • e-lärande (e-learning)

    Definition: 

    Lärande som understöds av informations- och kommunikationsteknik (IKT).

    Anmärkning : 
    • e-lärande är inte begränsat till ”digital kompetens” (förvärvandet av IKT-färdigheter). Det kan täcka flera olika format och hybridmetoder: användning av mjukvara, Internet, CD-ROM, lärande på nätet eller med andra elektroniska eller interaktiva medier,
    • e-lärande kan användas som ett verktyg för distansutbildning men också som stöd åt lärarstödd undervisning.
    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • eftergymnasial (ej högskole-) utbildning (ISCED 4)

    Definition: 

    Dessa program är varken entydigt gymnasieutbildningar eller högre utbildningar. De tjänar till att bredda kunskapen hos personer med fullgjord gymnasieutbildning. Programmen är utformade för att förbereda de studerande för studier i den högre utbildningens första stadium eller för direkt inträde på arbetsmarknaden. De leder inte till ett kvalifikationsbevis från högre utbildning.

    Anmärkning : 

    de som påbörjar utbildningen har vanligtvis avslutat sin gymnasieutbildning. Programmen har vanligtvis en heltidsmotsvarande längd på mellan 6 månader och 2 år.

    Källa: 
    Unesco, 1997; Eurydice, 2006.
  • enhet (ECVET)

    Definition: 

    En uppsättning kunskap, färdigheter och/eller kompetenser som utgör en samstämd del av en kvalifikation. En enhet kan vara den minsta del av en kvalifikation som kan bedömas, överföras, valideras och eventuellt certifieras. En enhet kan vara specifik för en enskild kvalifikation eller gemensam för flera kvalifikationer.

    Anmärkning : 

    enheternas kännetecken (innehåll, storlek, det totala antalet enheter som utgör en kvalifikation osv.) definieras på lämplig nivå av det behöriga organ som ansvarar för kvalifikationen. Definitionen och beskrivningen av enheter kan variera efter det behöriga organets kvalifikationssystem och förfaranden. Enligt ECVET-systemet bör dock följande tillhandahållas för varje enhet:

    • enhetens sammanfattande titel,
    • de kunskaper, färdigheter och kompetenser som ingår i en enhet,
    • kriterierna för att bedöma de motsvarande inlärningsresultaten.
    Källa: 
    Europeiska kommissionen, 2006c.
  • erkännande av inlärningsresultat

    Definition: 

    (a) Formellt erkännande: förfarandet att ge färdigheter och kompetenser en officiell status, antingen genom:

    • att utfärda kvalifikationer (slutbetyg, examensbevis eller titlar), eller
    • att tillerkänna likvärdighet, poängenheter eller meritpoäng, validera vunna färdigheter och/eller kompetenser, och/eller
    • (b) socialt erkännande: ekonomiska och sociala intressenters erkännande av värdet av färdigheter och/eller kompetenser.
    Källa: 
    Cedefop, 2004.
  • Europas styrelseskick

    Definition: 

    De regler, förfaranden och förhållningssätt som har införts för maktutövandet på europeisk nivå.

    Anmärkning : 

    styrelseskicket måste tillse att offentliga resurser och problem hanteras på ett verksamt och effektivt sätt och som reaktion på samhällets akuta behov. Ett effektivt styrelseskick vilar på allmänhetens deltagande, tillräknelighet, tydlighet, effektivitet och samstämmighet.

    Källa: 
    baserat på Eurovoc Thesaurus, 2005.
  • Europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF)

    Definition: 

    Ett referensverktyg för att beskriva och jämföra kvalifikationsnivåer i kvalifikationssystem som utvecklats på nationell, internationell och sektoriell nivå.

    Anmärkning : 

    kärnan i EQF består av 8 referensnivåer upplagda i form av inlärningsresultat (en kombination av kunskap, färdigheter och/eller kompetenser) samt mekanismer och principer för frivilligt samarbete. De åtta nivåerna täcker samtliga kvalifikationer, från de kvalifikationer som tilldelas för grundläggande kunskap, färdigheter och kompetenser till de kvalifikationer som tilldelas vid den högsta nivån av akademisk, professionell och yrkesinriktad utbildning. EQF är kvalifikationssystemens översättningsverktyg.

    Källa: 
    baserat på Europeiska kommissionen, 2006a.
  • Europeiska systemet för meriter på yrkesutbildningsområdet (ECVET)

    Definition: 

    Ett instrument som uttrycker kvalifikationer i form av enheter av inlärningsresultat till vilka meritpoäng blir tilldelade, och som kombineras med ett förfarande för validering av inlärningsresultat. Syftet med detta system är att främja:

    • mobilitet för dem som genomgår utbildning,
    • ackumulering, överföring, validering och erkännande av inlärningsresultat (såväl formella, icke-formella som informella) som förvärvats i olika länder,
    • genomförande av livslångt lärande,
    • tydlighet i kvalifikationer,
    • ömsesidigt förtroende och samarbete mellan anordnare av yrkesutbildning i Europa.
    Anmärkning : 

    ECVET bygger på att kvalifikationerna beskrivs i form av inlärningsresultat (kunskap, färdigheter och/eller kompetenser), som ordnas i överförbara och ackumulerbara enheter av lärande vilka tilldelas meritpoäng och registreras i ett personligt utdrag av inlärningsresultat.

    Källa: 
    Cedefop; Europeiska kommissionen, 2006c.
  • Europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS)

    Definition: 

    En systematisk beskrivning av ett högre utbildningsprogram genom att meritpoäng ges till dess beståndsdelar (moduler, kurser, placeringar, avhandlingar osv.), för att:

    • göra det lättare för alla studerande, både lokala och från utlandet, att läsa och jämföra studieprogram
    • främja mobilitet bland studenter och erkännande av formellt, icke-formellt och informellt lärande,
    • hjälpa universiteten att organisera och revidera sina studieprogram.
    Anmärkning : 

    ECTS is based on the student workload required to achieve a programme’s objectives, specified in terms of learning outcomes to be acquired. The student workload of a full-time study programme in Europe amounts in most cases to around 1500 to 1800 hours per year and in these cases one credit stands for around 25 to 30 hours. Individuals who can demonstrate similar learning outcomes acquired in other learning settings may obtain recognition and credits (waivers) from degree awarding bodies.

    Källa: 
    baserat på Europeiska kommissionen, 2004.
  • färdighet / yrkesmässigt kunnande / sakkunskaper

    Definition: 

    Förmågan att utföra uppgifter och lösa problem.

    Källa: 
    Europeiska kommissionen, 2006a.
  • färdigheter inom informations- och kommunikationsteknik (IKT)

    Definition: 

    De färdigheter som krävs för en effektiv användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT).

    Anmärkning : 

    i en rapport om IKT-färdigheter och sysselsättning föreslår OECD en enkel klassificering:

    • yrkesmässiga IKT-färdigheter: förmåga att använda avancerade IKT-verktyg, och/eller utveckla, reparera och skapa dessa verktyg,
    • tillämpade IKT-färdigheter: förmåga att använda enkla IKT-verktyg på allmänna arbetsplatser (ej IT-arbeten),
    • grundläggande IKT-färdigheter eller ”IKT-kompetens” förmåga att använda IKT för enklare arbetsuppgifter och som ett inlärningsverktyg.
    Källa: 
    Cedefop, 2004; Lopez-Bassols.
  • förmedlare av lärande

    Definition: 

    Alla som främjar förvärv av kunskap och färdigheter genom att skapa en gynnsam miljö för lärande, däribland alla som är lärare, utbildare eller som har en övervakande eller vägledande funktion. Förmedlaren hjälper den studerande i utvecklingen av kunskap och färdigheter genom att ge riktlinjer, återkoppling och råd genom hela lärandeprocessen.

    Källa: 
    Cedefop, 2004.
  • formellt lärande

    Definition: 

    Lärande som sker i ett organiserat och strukturerat sammanhang (t.ex. i en institution för allmän eller yrkesinriktad utbildning eller i arbetet) och som är uttryckligen avsett som utbildning (vad gäller målsättningar, tid eller resurer). Formellt lärande är målinriktat ur den studerandes synvinkel. Det leder normalt till validering och certifiering.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • första stadiet av högre utbildning (ISCED 5)

    Definition: 

    I denna nivå ingår högre utbildningsprogram med:

    • akademisk orientering (typ A) som främst är teoretisk;
    • yrkesinriktad orientering (typ B) som oftast är kortare än typ A och förbereder för inträde på arbetsmarknaden. Program av typ A ger tillgång till avancerade forskningsstudier och yrken med höga kompetenskrav. Program av typ B förbereder de studerande för att börja direkt inom ett visst yrke. För inträde i ISCED nivå 5 krävs normalt en framgångsrikt avslutad ISCED nivå 3 och 4.
    Anmärkning : 

    Nivå 5 A-program med akademisk orientering ligger normalt utanför yrkesutbildningsområdet.

    Källa: 
    Unesco, 1997; Eurydice, 2006.
  • grundläggande färdigheter

    Definition: 

    De färdigheter som behövs för att leva i dagens samhälle, t.ex. förmåga att lyssna, tala, läsa, skriva och räkna.

    Anmärkning : 

    nyckelkompetenser består av grundläggande färdigheter kombinerat med nya grundläggande färdigheter.

    Källa: 
    Cedefop, Bjørnåvold, 2000; Cedefop, Tissot, 2000; Cedefop, 2004.
  • grundläggande färdigheter inom informations- och kommunikationsteknik (IKT)

    Definition: 

    De färdigheter som krävs för att effektivt använda de grundläggande funktionerna inom informations- och kommunikationsteknik (främst ord-/bild-/databehandling, Internet och e-post).

    Anmärkning : 

    enligt vissa författare ingår här även färdigheter att hantera hårdvara (ansluta utrustning, installera mjukvara, korrigera grundläggande fel) eller vidare mjukvarufärdigheter (använda ett presentationsprogram eller kalkylblad, filhantering, hämtning av data, osv.), medan andra författare t.o.m. anser att grundläggande IKT-färdigheter nu tillhör nyckelkompetenserna.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • grundutbildning

    Definition: 

    Allmän utbildning eller yrkesutbildning inom grundutbildningssystemet, vanligtvis före inträdet i arbetslivet.

    Anmärkning : 
    • viss utbildning som sker efter inträdet i arbetslivet kan anses vara grundutbildning (t.ex. omskolning),
    • grundutbildning kan ges på alla nivåer inom grenarna av allmän eller yrkesinriktad utbildning (skola på heltid eller varvad utbildning) eller under lärlingsutbildning.
    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • gymnasieutbildning (ISCED 3)

    Definition: 

    Sista stadiet av skolans så kallade sekundärutbildning (högstadium och gymnasium), som normalt börjar när den obligatoriska skolgången slutar. Inträdesåldern är vanligtvis 15 till 16 år. Inträdeskvalifikationer (slutförd obligatorisk skolgång) och andra minimikrav för inträde är vanligtvis nödvändiga. Undervisningen är ofta mer ämnesinriktad än högstadieutbildningen (ISCED 2). Den vanliga längden på ISCED nivå 3 varierar mellan två och fem år.

    Källa: 
    Unesco, 1997; Eurydice, 2006.
  • handledning

    Definition: 

    All verksamhet varigenom en studerande erbjuds vägledning, rådgivning eller tillsyn av en erfaren och kunnig yrkesperson. Handledaren stödjer den studerande genom hela lärandeprocessen (i skolan, i ett utbildningscentrum eller i arbetet).

    Anmärkning : 

    handledning täcker många olika aktiviteter:

    • akademiska ämnen (att förbättra utbildningsresultaten),
    • karriärer (att förenkla övergången från skola till arbete),
    • personlig utveckling (att uppmuntra de studerande att göra väl underbyggda val).
    Källa: 
    Cedefop, 2004.
  • högstadieutbildning (ISCED 2)

    Definition: 

    Högstadieutbildningen är i regel en fortsättning på de grundläggande programmen i grundskolan, även om undervisningen oftast är mer ämnesinriktad och ofta anställer mer specialiserade lärare att leda klasserna.

    Anmärkning : 

    i vissa länder kan denna nivå verka vara en konstlad indelning som inte överensstämmer med det nationella utbildningssystemet (nioårig grundutbildning inklusive ISCED nivå 2). I dessa fall kallas ISCED nivå 2 för det ”andra steget i grundutbildningen”.

    Källa: 
    Unesco, 1997; Eurydice, 2006.
  • humankapital

    Definition: 

    Kunskap, färdigheter, kompetenser och kännetecken hos enskilda personer som förbättrar deras personliga, sociala och ekonomiska livsvillkor.

    Källa: 
    OECD, 2001.
  • icke-formellt lärande

    Definition: 

    Lärande som lagts in i planerade aktiviteter som inte är uttryckligen avsedda som utbildning (vad gäller utbildningsmål, tid eller stöd för lärande). Icke-formellt lärande är målinriktat ur den studerandes synvinkel.

    Anmärkning : 
    • resultaten av icke-formellt lärande kan valideras och leda till certifiering,
    • icke-formellt lärande beskrivs ibland som halvstrukturerat lärande.
    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • individuellt utbildningskonto (”learning account”)

    Definition: 

    Offentliga system för att främja vuxnas tillgång till lärande – exempelvis de som inte redan har tillgång till en offentligt finansierad allmän eller yrkesinriktad utbildning.

    Anmärkning : 

    individuella utbildningskonton är till för att bredda deltagandet i yrkesinriktad och personlig utveckling genom att ge stöd, antingen i form av pengar eller tid, som de studerande kan använda i valfri institution.

    Källa: 
    Cedefop.
  • informations- och kommunikationsteknik (IKT)

    Definition: 

    Teknik som gör det möjligt att elektroniskt skapa, spara, hämta, bearbeta, överföra och sprida information.

    Källa: 
    Cedefop, 2004
  • informellt lärande

    Definition: 

    Lärande genom dagliga aktiviteter i samband med arbete, familj eller fritid. Detta är inte organiserat eller strukturerat vad gäller målsättningar, tid eller inlärningsstöd. Det informella lärandet är oftast inte målinriktat ur den studerandes synvinkel.

    Anmärkning : 
    • resultaten av informellt lärande leder vanligtvis inte till certifiering men kan valideras och certifieras i samband med erkännande av tidigare utbildningsprogram,
    • informellt lärande kallas även erfarenhetsmässigt eller slumpmässigt lärande.
    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • inlärningsresultat / utbildningsresultat

    Definition: 

    De kunskaper, färdigheter och/eller kompetenser som en enskild person har förvärvat och/eller förmår uppvisa när en lärandeprocess är avslutad.

    Anmärkning : 

    inlärningsresultat kan förvärvas i alla slags miljöer för lärande (såväl formella, icke-formella som informella).

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • know-how

    Definition: 

    Praktiskt kunnande eller expertis.

    Källa: 
    baserat på New Oxford Dictionary of English, 2001.
  • kompenserande lärande

    Definition: 

    Lärande som ska fylla ut de luckor som individer samlat på sig under allmän eller yrkesinriktad utbildning, främst för att de ska kunna delta i yrkesinriktad utbildning.

    Källa: 
    Cedefop, 2004.
  • kompetens

    Definition: 

    Förmågan att korrekt tillämpa inlärningsresultat i ett definierat sammanhang (utbildning, arbete, personlig eller yrkesmässig utveckling).

    Anmärkning : 

    kompetens begränsas inte till kognitiva element (bl.a. användning av teori, begrepp eller underförstådd kunskap), utan omfattar även funktionella aspekter (bl.a. tekniska färdigheter) liksom sociala kännetecken (t.ex. sociala eller organisatoriska färdigheter) och etiska värderingar.

    Källa: 
    Cedefop, 2004, Europeiska kommissionen, 2006a.
  • kompetensutveckling

    Definition: 

    Kortvarig riktad yrkesutbildning som vanligtvis ges efter grundläggande allmän eller yrkesinriktad utbildning, med syftet att ersätta, förbättra eller aktualisera kunskap, färdigheter och/eller kompetenser som förvärvats under tidigare yrkesutbildning.

    Anmärkning : 

    Cedefop, 2004.

    Källa: 
    Cedefop, 2004
  • kunskap

    Definition: 

    Resultat av lärande avseende fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett kunskaps- eller verksamhetsområde.

    Anmärkning : 

    det finns många olika definitioner av kunskap. De moderna uppfattningarna om kunskap vilar dock allmänt på ett antal grundläggande distinktioner:

    (a) Aristoteles skiljde på teoretisk och praktisk logik. I enlighet med denna distinktion skiljer moderna teoretiker (Alexander et al., 1991) på deklarativ (teoretisk) kunskap och procedurell (praktisk) kunskap. Deklarativ kunskap täcker påståenden om specifika händelser, fakta och empiriska generaliseringar, liksom djupare principer om verklighetens beskaffenhet. Procedurell kunskap omfattar heurestik, metoder, planer, praxis, förfaranden, rutiner, strategier, taktik, teknik och knep (Ohlsson, 1994),

    (b) det är möjligt att skilja på former av kunskap som representerar olika sätt att lära sig om världen. Flera försök har gjorts att upprätta sådana listor, där följande kategorier verkar vara de oftast förekommande:

    • objektiv (naturlig/vetenskaplig) kunskap, bedömd utifrån visshet,
    • subjektiv (litterär/estetisk) kunskap, bedömd utifrån autenticitet,
    • moralisk (mänsklig/normativ) kunskap, bedömd utifrån kollektivt godkännande (rätt/fel),
    • religös/gudomlig kunskap bedömd utifrån hänvisning till en gudomlig auktoritet (Gud).

    Denna grundläggande förståelse av kunskap ligger till grund för de frågor vi ställer, de metoder vi använder och de svar vi ger i vårt sökande efter kunskap,

    (c) kunskap omfattar underförstådd och explicit kunskap. Underförstådd kunskap (Polanyi, 1967) är kunskap som de studerande äger och som påverkar den kognitiva bearbetningen. De behöver dock inte nödvändigtvis uttrycka den eller vara medveten om den. Explicit kunskap är kunskap som den studerande är medveten om, inräknat underförstådd kunskap som omvandlas till en explicit form genom att bli ett ”tankemässigt objekt” (Prawat, 1989).

    Källa: 
    Cedefop, 2004; Europeiska kommissionen, 2006a.
  • kunskapskontroll / kartläggning av färdigheter / kompetensrevision

    Definition: 

    Analys av en enskild persons kunskap, färdigheter och kompetenser, såsom fallenhet och motivation att planera sin karriärutveckling och/eller planera en yrkesmässig omorientering eller ett utbildningsprojekt.

    Anmärkning : 

    syftet med en kunskapskontroll är att hjälpa den enskilde att:

    • analysera sin yrkesbakgrund,
    • själv bedöma sin ställning i den arbetsrelaterade miljön,
    • förbereda sig själv inför validering av icke-formella eller informella inlärningsresultat,
    • planera sina karriärsteg.
    Källa: 
    baserat på Code du travail français, 2003; Cedefop.
  • kunskapssamhälle / kunskapsbaserat samhälle

    Definition: 

    Ett samhälle vars förfaringssätt och praxis baseras på framställning, spridning och användning av kunskap.

    Källa: 
    Cedefop, 2001 i Europeiska kommissionen, 2001.
  • kvalifikation

    Definition: 

    Begreppet kvalifikation omfattar olika aspekter:

    • formella kvalifikationer: det formella resultatet (slutbetyg, examensbevis eller titel) av en bedömnings- och valideringsprocess som man erhåller när ett behörigt organ fastställer att en person uppnått resultat av lärande motsvarande fastställda standarder och/eller innehar den kompetens som krävs för att utföra ett arbete inom ett visst arbetsområde. Ett kvalifikationsbevis ger officiellt godkännande av inlärningsresultatens värde på arbetsmarknaden och inom utbildningen. Ett kvalifikationsbevis kan innebära en laglig rätt att utöva ett yrke (OECD);
    • arbetskrav: de kunskaper, fallenheter och färdigheter som krävs för att utföra vissa arbetsuppgifter i samband med en viss anställning (ILO).
    Källa: 
    baserat på Eurydice, 2006; Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, 1997; OECD, 2007; ILO, 1998.
  • kvalifikationers jämförbarhet

    Definition: 

    Den utsträckning i vilken det är möjligt att fastställa likvärdighet mellan kvalifikationers nivå och innehåll (slutbetyg, examensbevis eller titlar), på sektoriell, regional, nationell eller internationell nivå.

    Anmärkning : 

    att kunna jämföra kvalifikationer ökar de enskildas anställbarhet och mobilitet. Detta begrepp får inte förväxlas med ”likvärdighet mellan kvalifikationer” (med vilket avses slutbetygens eller examensbevisens lika värde).

    Källa: 
    Cedefop, Bjørnåvold, 2000.
  • kvalifikationssystem

    Definition: 

    Alla aktiviteter som rör godkännandet av inlärningsresultat och andra mekanismer som kopplar samman allmän och yrkesinriktad utbildning med arbetsmarknaden och civilsamhället. Bland dessa aktiviteter ingår:

    • att definiera kvalifikationspolicy, utforma och genomföra utbildning, institutionella arrangemang, finansiering, kvalitetssäkring,
    • att bedöma, validera och certifiera inlärningsresultat.
    Anmärkning : 

    a national qualifications system may be composed of several subsystems and may include a national qualifications framework.

    Källa: 
    baserat på Europeiska kommissionen, 2006a
  • lära genom att använda (”learning by using”)

    Definition: 

    Kunskap som förvärvats genom upprepad användning av verktyg eller utrustning, med eller utan föregående anvisningar.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • lära genom att göra (”learning by doing”)

    Definition: 

    Kunskap som förvärvats genom upprepat utförande av en uppgift, med eller utan föregående anvisningar.

    Anmärkning : 

    learning by doing is also referred to as experiential learning.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • lärande / inlärning

    Definition: 

    En process genom vilken en enskild person assimilerar information, idéer och värderingar och därigenom förvärvar kunskap, know-how, färdigheter och/eller kompetenser.

    Anmärkning : 
    • inlärning sker genom personlig reflektion, rekonstruktion och social interaktion;
    • lärande kan äga rum i formella, icke-formella eller informella sammanhang.
    Källa: 
    Cedefop, 2004, Europeiska kommissionen, 2006a.
  • lärande organisation

    Definition: 

    En organisation som främjar lärande, och där enskilda personer lär sig och utvecklas i samband med arbetet, till nytta för dem själva, varandra och hela organisationen, och där dessa insatser offentliggörs och blir erkända.

    Källa: 
    Cedefop, 2004.
  • lärande region

    Definition: 

    En region där aktörerna samarbetar för att möta lokala behov av lärande och samsas om resurserna för att skapa gemensamma lösningar.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • lärande samhälle

    Definition: 

    Ett samhälle som främjar en lärande kultur genom att utveckla effektiva lokala partnerskap mellan alla sektorer i samhället, och som stödjer och motiverar enskilda personer och organisationer att delta i lärandet.

    Källa: 
    Cedefop, 2004.
  • lärare

    Definition: 

    En person som har till uppgift att förmedla kunskap, know-how eller färdigheter till studerande i en institution för allmän eller yrkesinriktad utbildning.

    Anmärkning : 

    en lärare kan utföra olika uppgifter, såsom att organisera och genomföra utbildningsprogram eller -kurser och förmedla kunskap, såväl övergripande som specifik, teoretisk eller praktisk. En lärare i en yrkesinriktad institution kan kallas ”utbildare” eller ”yrkesutbildare”.

    Källa: 
    Cedefop, 2004; AFPA 1992.
  • lärlingsutbildning / lärlingsskap

    Definition: 

    Systematiska, långsiktiga utbildningsperioder som växlar mellan arbetsplatsen och en skola eller ett utbildningscentrum. Lärlingen är knuten till arbetsgivaren genom avtal att motta ersättning (lön eller bidrag). Arbetsgivaren ansvarar för att ge lärlingen en utbildning som leder till ett visst yrke.

    Anmärkning : 
    • på franska avser termen ”apprentissage” både lärlingsskapet och inlärningsprocessen (se ”lärande”);
    • det tyska ”duala systemet” är ett exempel på lärlingsutbildning / lärlingsskap.
    Källa: 
    Cedefop, 2004.
  • läroplan, undervisningsplan

    Definition: 

    De verksamheter som genomförs för att utforma, organisera och planera en åtgärd inom allmän eller yrkesinriktad utbildning, däribland definitionen av utbildningsmål, innehåll, metoder (inklusive bedömning) samt material, liksom åtgärder för att utbilda lärare och utbildare.

    Anmärkning : 

    med läroplan avses utformningen, organisationen och planeringen av lärandeverksamhet, medan begreppet program avser genomförandet av denna verksamhet.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004; Landsheere, 1979.
  • lärostoff / utbildningsinnehåll

    Definition: 

    De ämnen och aktiviteter som utgör det som en enskild eller grupp studerande lär sig under en lärandeprocess.

    Källa: 
    bearbetat från Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, 1997.
  • livslångt lärande

    Definition: 

    Alla lärandeaktiviteter som genomförs genom livet, vilka leder till att kunskap, know-how, färdigheter, kompetenser och/eller kvalifikationer förbättras av personliga, sociala och/eller yrkesmässiga skäl.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • livsvitt lärande

    Definition: 

    Lärande, såväl formellt, icke-formellt som informellt, som sker inom samtliga av livets aktiviteter (personliga, sociala eller yrkesmässiga) och vid alla stadier.

    Anmärkning : 

    livsvitt lärande är en dimension av det livslånga lärandet.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • mentorskap

    Definition: 

    Vägledning och stöd som på olika sätt tillhandahålls åt en ung eller nyanställd person (dvs. någon som går in i ett lärande samhälle eller en lärande organisation på nytt) av en erfaren person som agerar förebild, guide, handledare, coach eller förtrogen.

    Källa: 
    baserat på Bolton, 1980.
  • mobilitet

    Definition: 

    En enskild persons förmåga att byta och anpassa sig till en ny verksamhetsplats.

    Anmärkning : 

    mobilitet kan vara geografisk eller ”funktionell” (att röra sig mot en ny ställning i företaget eller ett annat yrke). Mobilitet gör det möjligt för enskilda personer att skaffa sig nya färdigheter och därigenom öka sin anställbarhet.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • nya grundläggande färdigheter

    Definition: 

    Färdigheter såsom färdigheter inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), främmande språk, sociala, organisatoriska och kommunikativa färdigheter, teknisk kultur, entreprenörskap.

    Anmärkning : 

    de nyckelkompetenser som behövs för att utvecklas i dagens kunskapssamhälle består av nya grundläggande färdigheter kombinerat med grundläggande färdigheter.

    Källa: 
    Europeiska unionens råd, 2000.
  • nyckelkompetenser / kärnkompetenser / -färdigheter

    Definition: 

    Summan av alla färdigheter (grundläggande och nya grundläggande färdigheter) som behövs för att leva i dagens kunskapssamhälle.

    Anmärkning : 

    Europeiska kommissionen fastställer följande åtta nyckelkompetser i sin rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande:

    • kommunikation på modersmålet,
    • kommunikation på främmande språk,
    • matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens,
    • digital kompetens,
    • ”lära att lära”,
    • interpersonell, interkulturell och social kompetens samt medborgerlig kompetens,
    • företagaranda,
    • kulturella uttrycksformer.
    Källa: 
    Cedefop, 2004; Europeiska kommissionen, 2006b.
  • obligatorisk skolgång / skolplikt

    Definition: 

    Rättsligt reglerade minimistandarder och längd för obligatorisk skolgång.

    Källa: 
    ILO, 1998.
  • ömsesidigt erkännande av kvalifikationer

    Definition: 

    Ett eller flera länders eller organisationers erkännande av kvalifikationer (slutbetyg, examensbevis eller titlar) som tilldelats i (eller av) ett eller flera andra länder eller andra organisationer.

    Anmärkning : 

    ömsesidigt erkännande kan vara bilateralt (mellan två länder eller organisationer) eller mulitlateralt (t.ex. inom EU eller mellan företag som tillhör samma sektor).

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • omskolning

    Definition: 

    Utbildning som medför att enskilda personer kan skaffa sig nya färdigheter som ger tillträde till antingen ett nytt yrke eller ny yrkesmässig verksamhet.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • öppet lärande

    Definition: 

    Lärande som ger den studerande en grad av flexibilitet i valet av ämnen, plats, hastighet och/eller metod.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • överförbarhet av inlärningsresultat

    Definition: 

    Den grad till vilken kunskap, färdigheter och kompetenser kan användas i en ny yrkes- eller utbildningsrelaterad miljö, och/eller för att valideras och certifieras.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • övergång från skola eller utbildning till arbete

    Definition: 

    Att gå från allmän eller yrkesinriktad utbildning till sysselsättning, från avslutad utbildning till inträde på arbetsmarknaden.

    Anmärkning : 

    övergången mellan skola och sysselsättning (integrationsväg, typ av sysselsättning – avseende nivå och status – och tidslängd) är komplex. Integrationen beror på många faktorer (kön, ålder, kvalifikation, sysselsättningspolicy, tillhandahållande av vägledning och rådgivning osv.).

    Källa: 
    Cedefop, 2004.
  • planering och utformning av utbildningskurs

    Definition: 

    En samling följdriktiga och systematiska aktiviteter som används för att utforma och planera utbildningsinitiativ och -åtgärder i förhållande till fastställda målsättningar.

    Anmärkning : 

    i planeringen och utformningen av en utbildningskurs ingår att analysera efterfrågan och behovet av utbildning, utforma projekt, samordna och genomföra övervakning samt bedöma utbildningseffekten.

    Källa: 
    baserat på Le Préau, 2002.
  • referensram för kvalifikationer

    Definition: 

    Ett instrument för att utveckla och klassificera kvalifikationsbevis (t.ex. på nationell eller sektoriell nivå) i förhållande till en rad kriterier (t.ex. genom deskriptorer) som kan tillämpas på specificerade nivåer av inlärningsresultat.

    Anmärkning : 

    En referensram för kvalifikationer kan användas för att:

    • upprätta nationella standarder för kunskap, färdigheter och kompetenser,
    • främja utbildningens kvalitet,
    • tillhandahålla ett system av samordning och/eller integrering av kvalifikationer och göra det möjligt att jämföra kvalifikationer genom att ställa dem i relation till varandra,
    • främja tillgången till utbildning, överföring av inlärningsresultat och framsteg i lärande.
    Källa: 
    baserat på Europeiska kommissionen, 2006a; OECD, 2007.
  • reglerat yrke

    Definition: 

    En yrkesverksamhet eller grupp av yrkesverksamheter vars (eller en av dess formers) tillgång och utövande direkt eller indirekt regleras i lagar och andra författningar över innehav av särskilda kvalifikationer.

    Källa: 
    baserat på Europeiska kommissionen, 2002.
  • slutbetyg / examensbevis / titel

    Definition: 

    En officiell handling som utställts av ett utfärdande organ där man registrerar vad en enskild person har uppnått efter ett bedömnings- eller valideringsförfarande mot en fördefinierad standard.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • slutbetyg från gymnasieskola / studentexamen

    Definition: 

    Ett dokument som erhålls efter avslutad gymnasieutbildning och som beskriver den studerandes inlärningsresultat i form av betyg i utbildningens kurser.

    Anmärkning : 

    - Ett komplett slutbetyg från gymnasieskola ger allmän behörighet till högre studier, men inte till alla högre utbildningar.

    - På nationell nivå har slutbetygen namn efter det gymnasieprogram den studerande har fullföljt, t.ex:

    Österrike

    - Reifeprüfungszeugnis (allmän gymnasieutbildning, allmän behörighet till högre utbildning) samt Reife- und Diplomprüfungszeugnis (gymnasial dubbel kvalifikation ger både allmän behörighet till högre utbildning och yrkeskvalifikationer);

    - Berufsreifeprüfungszeugnis (generell behörighet till högre utbildning inklusive validering av kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för arbetet;

    - Berufsreifeprüfung.

    Tyskland

    - Abitur

    - Fachabitur

    Irland

    - Leaving certificates

    Frankrike

    Baccalauréat:

    - baccalauréat général (allmän utbildning);

    - baccalauréat technologique (allmän och teknisk utbildning);

    - baccalauréat professionnel (yrkesutbildning som leder till ett specifikt yrke).

    Portugal

    - diploma do ensino secundário (allmän utbildning);

    - diploma de qualificação (allmän utbildning och yrkesutbildning / dubbel certifiering).

    Förenade kungariket

    (a) akademiska nivåer

    - GCSEs (General Certificate of Secondary Education - allmänt gymnasieslutbetyg);

    - GCE A level (General Certificate of Educational Advanced Level) och AS level (Advanced supplementary level);

    - Standard Grade (Skottland);

    - Higher Grade (Scotland);

    - Advanced higher Grade (Skottland).

    (b) yrkesutbildningsnivåer

    - Vocational Certificates of Secondary Education (VCSE).

    Källa: 
    Cedefop, 2004; Ministère de l’éducation nationale
  • social integration

    Definition: 

    Att i samhället integrera enskilda – eller grupper av – personer som medborgare eller medlemmar av olika allmänna sociala nätverk. Social integration är djupt rotad i arbetsmarknaden eller den ekonomiska integrationen.

    Källa: 
    Cedefop, 2004
  • standard

    Definition: 

    Förväntan, skyldighet, krav, villkor eller norm som förväntas.

    Anmärkning : 

    Man kan skilja på flera olika typer av standarder:

    • med utbildningsstandard avses de uttalade utbildningsmålen, innehållet i läroplanerna, inträdeskraven liksom de resurser som krävs för att uppfylla utbildningsmålen,
    • med yrkesstandard avses de uttalade aktiviteter och uppgifter som gäller för – eller den kunskap, de färdigheter och den förståelse som behövs för
    • ett visst arbete,
    • med bedömningsstandard avses de uttalade inlärningsresultat som ska bedömas, nivån på den prestation eller insats som den enskilda personen ska uppnå samt den använda metoden,
    • med valideringsstandard avses de uttalade inlärningsresultat som ska bedömas, den använda bedömningsmetoden, liksom nivån på den prestation som ska uppnås,
    • med certifieringsstandard avses de uttalade regler som gäller för att erhålla ett slutbetyg eller examensbevis liksom de rättigheter som överförs. I enlighet med systemet kan dessa standarder definieras var för sig eller ingå i ett enda dokument.
    Källa: 
    Cedefop; ISO, 1996.
  • system för meriter

    Definition: 

    Ett instrument som utformats för att inlärningsresultat som förvärvats i formella, icke-formella och/eller informella sammanhang ska kunna ackumuleras och lättare överföras från ett sammanhang till ett annat för validering och erkännande. Ett system för meriter kan utformas genom att:

    • utarbeta ett program för allmän eller yrkesinriktad utbildning och tilldela poäng (meriter) till dess beståndsdelar (moduler, kurser, placeringar, avhandlingar osv.), eller
    • utarbeta en kvalifikation med hjälp av enheter av inlärningsresultat och tilldela meritpoäng till varje enhet.
    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004; Europeiska kommissionen, 2006c
  • tillgång till allmän och yrkesinriktad utbildning

    Definition: 

    De villkor, förhållanden eller krav (t.ex. kvalifikation, utbildningsnivå, färdigheter eller arbetslivserfarenhet osv.) som styr antagningen till utbildningsinstitutioner eller utbildningsprogram liksom deltagandet i dessa.

    Källa: 
    bearbetat från Unesco, 1995.
  • tydlighet i kvalifikationer

    Definition: 

    Grad av synlighet och läslighet gällande kvalifikationerna, deras innehåll och värde på (den sektoriella, regionala, nationella eller internationella) arbetsmarknaden och i utbildningssystemen.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • undervisning för elever med behov av särskilt stöd / specialundervisning

    Definition: 

    Utbildningsverksamhet och stödåtgärd som ska uppfylla de behov som hör ihop med funktionshindrade barn eller barn som av många andra skäl misslyckas i skolan, vilka är kända för att förhindra en optimal utveckling.

    Anmärkning : 

    frasen ”undervisning för elever med behov av särskilt stöd” föredras numera istället för ”specialundervisning”. Den äldre termen missuppfattades ofta som gällande utbildning i specialskolor eller särskilda institutioner av barn med handikapp som hölls åtskilda från, och utanför, det vanliga skol- och universitetssystemet. Faktum är att ett stort antal av de handikappade barnen i många länder idag går i det vanliga skolsystemets institutioner.

    Källa: 
    baserat på Unesco, 1997.
  • utbildare

    Definition: 

    Alla som genomför en eller flera aktiviteter i samband med den (teoretiska eller praktiska) utbildningsfunktionen, antingen i en institution för allmän eller yrkesinriktad utbildning, eller på arbetsplatsen.

    Anmärkning : 

    (a) två kategorier av utbildare kan urskiljas:

    • professionella utbildare är utbildningsexperter vars arbete kan sammanfalla med det en lärare i en institution för yrkesutbildning utför,
    • deltidsutbildare eller tillfälliga utbildare är yrkespersoner inom olika områden som, i sina vanliga skyldigheter, tar på sig en deltidsutbildande verksamhet, antingen i företaget (som mentor och handledare för nyrekryterade eller lärlingar eller som utbildningsanordnare) eller externt (genom att ibland erbjuda sina tjänster vid en utbildningsinstitution).
    • (b) utbildare kan utföra olika arbetsuppgifter:
    • utforma utbildningsaktiviteter,
    • anordna och genomföra dessa aktiviteter,
    • tillhandahålla den faktiska utbildningen, dvs. förmedla kunskap, know-how och färdigheter,
    • hjälpa lärlingar att utveckla sina färdigheter genom att ge råd, anvisningar och kommentarer genom hela lärlingsutbildningen.
    Källa: 
    Cedefop, 2004; AFPA, 1992.
  • utbildning av utbildare

    Definition: 

    Teoretisk eller praktisk utbildning för lärare och utbildare.

    Anmärkning : 

    utbildning av utbildare:

    • är avsedd för undervisande /utbildande personal, antingen praktiserande: (i) som professionella lärare eller utbildare (ii) som yrkespersoner inom ett visst område som åtföljer praktikanter i deras arbetsmiljö (tillfälliga lärare eller utbildare);
    • täcker en rad färdigheter: särskild kunskap inom det aktuella området (allmän, teknisk eller vetenskaplig); färdigheter inom undervisning, psykologi och sociologi, ledningsförmåga; förtrogenhet med arbetslivet; samt kunskap om utbildningsåtgärder och målgrupp,
    • täcker även utbildning inom utformning, organisation och genomförande av kurser liksom utbildningsaktiviteternas innehåll, dvs. att förmedla kunskap, know-how och färdigheter.
    Källa: 
    Cedefop, 2004
  • utbildning efter den obligatoriska skolgången

    Definition: 

    Utbildning som en enskild person följer efter sin obligatoriska skolgång, med rättsligt reglerade minimistandarder och längd på den obligatoriska skolgången.

    Källa: 
    baserat på Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, 1997.
  • utbildning i arbetet

    Definition: 

    Yrkesutbildning som ges i den vanliga arbetssitutationen. Den kan utgöra hela utbildningen eller kombineras med utbildning utanför arbetet.

    Källa: 
    baserat på Unesco, 1979.
  • utbildning utanför arbetet

    Definition: 

    Yrkesutbildning som ges på avstånd från den vanliga arbetssitutationen. Den är vanligtvis bara en del av ett helt utbildningsprogram, där den kombineras med utbildning i arbetet.

    Källa: 
    baserat på Unesco, 1979.
  • utfärdande organ

    Definition: 

    Ett organ som utfärdar kvalifikationer (slutbetyg, examensbevis eller titlar) genom vilka man efter ett bedömnings- eller valideringsförfarande formellt erkänner en enskild persons inlärningsresultat (kunskap, färdigheter och/eller kompetenser).

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • vägledning och rådgivning / information, råd och vägledning

    Definition: 

    Ett antal aktiviteter som utformats för att hjälpa enskilda personer att fatta personliga, utbildnings- eller yrkesrelaterade beslut och genomdriva dessa före och efter inträdet på arbetsmarknaden.

    Anmärkning : 

    Vägledning och rådgivning kan innefatta:

    • rådgivning (personlig eller karriärmässig utveckling,
    • utbildningsvägledning), bedömning (psykologisk eller kompetens-/prestationsrelaterad),
    • information om lärande och möjligheter på arbetsmarknaden och karriärutveckling,
    • konsultation med jämbördiga, släktingar eller utbildare,
    • förberedelse för arbetslivet (precisering av färdigheter/kompetenser och erfarenhet för att söka arbete),
    • referenser (till utbildnings- eller karriärexperter).

    Vägledning och rådgivning kan tillhandahållas i skolor, utbildningscentrum, arbetscentrum, arbetsplatsen, samhället eller i andra sammanhang.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • validering av inlärningsresultat

    Definition: 

    Ett behörigt organs bekräftelse att de inlärningsresultat (kunskap, färdigheter och/eller kompetenser) som en individ har uppnått i ett formellt, icke-formellt eller informellt sammanhang har bedömts mot fastställda kriterier och motsvarar kraven i en valideringsstandard. Validering leder normalt till certifiering.

    Källa: 
    Cedefop.
  • valorisering av lärande

    Definition: 

    Förfarandet att främja deltagandet i och resultaten av (formellt eller icke-formellt) lärande för att öka medvetenheten om dess verkliga värde och belöna lärande.

    Källa: 
    Cedefop, 2001 i Europeiska kommissionen, 2001.
  • varvad utbildning / alternerande utbildning

    Definition: 

    Perioder av allmän eller yrkesinriktad utbildning som växlar mellan en skola eller ett utbildningscentrum och arbetsplatsen. Det varvade schemat kan växla varje vecka, varje månad eller varje år. Allt efter land och tillgänglig status kan deltagarna vara knutna till arbetsgivaren genom avtal och/eller motta ersättning.

    Anmärkning : 

    det tyska ”duala systemet” är ett exempel på varvad utbildning.

    Källa: 
    baserat på Cedefop, 2004.
  • vidareutbildning

    Definition: 

    Allmän eller yrkesinriktad utbildning som efter avslutad grundutbildning

    • eller efter inträdet i arbetslivet
    • ska hjälpa enskilda personer att:
    • förbättra eller uppdatera sina kunskaper och/eller färdigheter,
    • förvärva nya färdigheter för en ändring av karriären eller omskolning, - fortsätta sin personliga och yrkesmässiga utveckling
    Anmärkning : 

    vidareutbildning ingår i livslångt lärande och kan omfatta all slags utbildning (allmän, specialiserad eller yrkesinriktad, formell eller icke-formell osv.). Den avgör enskilda personers anställbarhet.

    Källa: 
    Cedefop, 2004.
  • vuxenutbildning

    Definition: 

    Allmän eller yrkesinriktad utbildning som tillhandahålls åt vuxna efter grundutbildning för yrkesmässiga och/eller personliga ändamål, och som syftar till att:

    • tillhandahålla allmän utbildning för vuxna inom ämnen de är särskilt intresserade av (t.ex. öppna universitet),
    • tillhandahålla kompenserande lärande i grundläggande färdigheter som enskilda personer kanske inte tidigare tillägnat sig i sin grundläggande allmänna eller yrkesinriktade utbildning (såsom läs-, skriv- och räknekunskaper), och därmed att:
    • ge tillgång till kvalifikationer som av olika skäl inte förvärvats i grundutbildningssystemet,
    • förvärva, förbättra eller aktualisera kunskap, färdigheter eller kompetenser inom ett visst område: detta är vidareutbildning.
    Anmärkning : 

    vuxenutbildning är nära förknippat men inte synonymt med vidareutbildning.

    Källa: 
    bearbetat från Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, 1997; Cedefop, 2004.
  • yrkesutbildning

    Definition: 

    Utbildning som är avsedd att förse människor med kunskap, know-how, färdigheter och/eller kompetenser som behövs inom särskilda yrken eller mer allmänt på arbetsmarknaden.

    Källa: 
    bearbetat från Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, 1997.