You are here

Ordlista

A | B | C | D | E | F | G | H | I | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | Y
  • know-how

    Definition: 

    Praktiskt kunnande eller expertis.

    Källa: 
    baserat på New Oxford Dictionary of English, 2001.
  • kompenserande lärande

    Definition: 

    Lärande som ska fylla ut de luckor som individer samlat på sig under allmän eller yrkesinriktad utbildning, främst för att de ska kunna delta i yrkesinriktad utbildning.

    Källa: 
    Cedefop, 2004.
  • kompetens

    Definition: 

    Förmågan att korrekt tillämpa inlärningsresultat i ett definierat sammanhang (utbildning, arbete, personlig eller yrkesmässig utveckling).

    Anmärkning : 

    kompetens begränsas inte till kognitiva element (bl.a. användning av teori, begrepp eller underförstådd kunskap), utan omfattar även funktionella aspekter (bl.a. tekniska färdigheter) liksom sociala kännetecken (t.ex. sociala eller organisatoriska färdigheter) och etiska värderingar.

    Källa: 
    Cedefop, 2004, Europeiska kommissionen, 2006a.
  • kompetensutveckling

    Definition: 

    Kortvarig riktad yrkesutbildning som vanligtvis ges efter grundläggande allmän eller yrkesinriktad utbildning, med syftet att ersätta, förbättra eller aktualisera kunskap, färdigheter och/eller kompetenser som förvärvats under tidigare yrkesutbildning.

    Anmärkning : 

    Cedefop, 2004.

    Källa: 
    Cedefop, 2004
  • kunskap

    Definition: 

    Resultat av lärande avseende fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett kunskaps- eller verksamhetsområde.

    Anmärkning : 

    det finns många olika definitioner av kunskap. De moderna uppfattningarna om kunskap vilar dock allmänt på ett antal grundläggande distinktioner:

    • Aristoteles skiljde på teoretisk och praktisk logik. I enlighet med denna distinktion skiljer moderna teoretiker (Alexander et al., 1991) på deklarativ (teoretisk) kunskap och procedurell (praktisk) kunskap.
      • Deklarativ kunskap täcker påståenden om specifika händelser, fakta och empiriska generaliseringar, liksom djupare principer om verklighetens beskaffenhet.
      • Procedurell kunskap omfattar heurestik, metoder, planer, praxis, förfaranden, rutiner, strategier, taktik, teknik och knep (Ohlsson, 1994).
    • det är möjligt att skilja på former av kunskap som representerar olika sätt att lära sig om världen. Flera försök har gjorts att upprätta sådana listor, där följande kategorier verkar vara de oftast förekommande:
      • objektiv (naturlig/vetenskaplig) kunskap, bedömd utifrån visshet;
      • subjektiv (litterär/estetisk) kunskap, bedömd utifrån autenticitet;
      • moralisk (mänsklig/normativ) kunskap, bedömd utifrån kollektivt godkännande (rätt/fel);
      • religös/gudomlig kunskap bedömd utifrån hänvisning till en gudomlig auktoritet (Gud).

    Denna grundläggande förståelse av kunskap ligger till grund för de frågor vi ställer, de metoder vi använder och de svar vi ger i vårt sökande efter kunskap,

    • kunskap omfattar underförstådd och explicit kunskap.
      • Underförstådd kunskap (Polanyi, 1967) är kunskap som de studerande äger och som påverkar den kognitiva bearbetningen. De behöver dock inte nödvändigtvis uttrycka den eller vara medveten om den.
      • Explicit kunskap är kunskap som den studerande är medveten om, inräknat underförstådd kunskap som omvandlas till en explicit form genom att bli ett ”tankemässigt objekt” (Prawat, 1989).
    Källa: 
    Cedefop, 2004; Europeiska kommissionen, 2006a.
  • kunskapskontroll / kartläggning av färdigheter / kompetensrevision

    Definition: 

    Analys av en enskild persons kunskap, färdigheter och kompetenser, såsom fallenhet och motivation att planera sin karriärutveckling och/eller planera en yrkesmässig omorientering eller ett utbildningsprojekt.

    Anmärkning : 

    syftet med en kunskapskontroll är att hjälpa den enskilde att:

    • analysera sin yrkesbakgrund;
    • själv bedöma sin ställning i den arbetsrelaterade miljön;
    • förbereda sig själv inför validering av icke-formella eller informella inlärningsresultat;
    • planera sina karriärsteg.
    Källa: 
    baserat på Code du travail français, 2003; Cedefop.
  • kunskapssamhälle / kunskapsbaserat samhälle

    Definition: 

    Ett samhälle vars förfaringssätt och praxis baseras på framställning, spridning och användning av kunskap.

    Källa: 
    Cedefop, 2001 i Europeiska kommissionen, 2001.
  • kvalifikation

    Definition: 

    Begreppet kvalifikation omfattar olika aspekter:

    • formella kvalifikationer: det formella resultatet (slutbetyg, examensbevis eller titel) av en bedömnings- och valideringsprocess som man erhåller när ett behörigt organ fastställer att en person uppnått resultat av lärande motsvarande fastställda standarder och/eller innehar den kompetens som krävs för att utföra ett arbete inom ett visst arbetsområde. Ett kvalifikationsbevis ger officiellt godkännande av inlärningsresultatens värde på arbetsmarknaden och inom utbildningen. Ett kvalifikationsbevis kan innebära en laglig rätt att utöva ett yrke (OECD);
    • arbetskrav: de kunskaper, fallenheter och färdigheter som krävs för att utföra vissa arbetsuppgifter i samband med en viss anställning (ILO).
    Källa: 
    baserat på Eurydice, 2006; Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, 1997; OECD, 2007; ILO, 1998.
  • kvalifikationers jämförbarhet

    Definition: 

    Den utsträckning i vilken det är möjligt att fastställa likvärdighet mellan kvalifikationers nivå och innehåll (slutbetyg, examensbevis eller titlar), på sektoriell, regional, nationell eller internationell nivå.

    Anmärkning : 

    att kunna jämföra kvalifikationer ökar de enskildas anställbarhet och mobilitet. Detta begrepp får inte förväxlas med ”likvärdighet mellan kvalifikationer” (med vilket avses slutbetygens eller examensbevisens lika värde).

    Källa: 
    Cedefop, Bjørnåvold, 2000.
  • kvalifikationssystem

    Definition: 

    Alla aktiviteter som rör godkännandet av inlärningsresultat och andra mekanismer som kopplar samman allmän och yrkesinriktad utbildning med arbetsmarknaden och civilsamhället. Bland dessa aktiviteter ingår:

    • att definiera kvalifikationspolicy, utforma och genomföra utbildning, institutionella arrangemang, finansiering, kvalitetssäkring,
    • att bedöma, validera och certifiera inlärningsresultat.
    Anmärkning : 

    a national qualifications system may be composed of several subsystems and may include a national qualifications framework.

    Källa: 
    baserat på Europeiska kommissionen, 2006a